Connect with Moder Earth

Naken i det höga gräset –

Inte blottad,

utan hemma.

Fötterna vilar mot marken

jordade med något uråldrigt.

Händerna vid ansiktet, 

Som om hon lyssnar inåt.

Håret har blivit ett med solen,

Och ljuset strömmar in –

Genom kronan,

Rakt in i hjärtat, 

Ut ur naveln som en födelse:

Livet självt.

Hon är en del av allt, 

Och allt är en del av henne.

Det strålar.

Det andas.

Det börjar om.